Kadmiumförgiftning

Kadmiuminnehållet i vår kropp har stor betydelse för utvecklingen av bland annat blodomloppsjukdomar hos vuxna och inlärningssvårigheter hos barn.
Kadmium finns i en mängd industriprodukter:
Vattenrör - både galvaniserade och av plast, folie, konserveringsburkar, emaljerade köksartiklar - mest i det gula och röda, lödningsånga och rök från avbränd målning, olja - och bensinprodukter och bildäck.
Kadmium finns också i matvaror:
Speciellt i solroskärnor, linfrön och vetekorn samt i svampar samt i njure, lever och skaldjur.
Den absolut rikaste källan till kadmiumuppsamling i kroppen kommer emellertid från tobaksrök. En cigarrett innehåller 16 - 24 mkg kadmium av vilken ca hälften upptas. Det kadmiumet vi får på annat vis genom maten upptar vi 5 - 10% av. Det blir i alla fall till en del under ett år.
Kadmium skadar cellmembranen så att andra tungmetaller lättare kan tränga in.
Akut kadmiumförgiftning orsakar tarminflammation. En långsam uppsamling kadmium sker företrädesvis i njurarna, men också i levern och skelett. Längre tids kadmiumuppsamling i kroppen färgar tänderna gula. Det skadar nervsystemet, reducerar kroppens avgiftningsämnen och förorsakar förhöjt blodtryck, åderförkalkning, benskörhet, nedsatt immunförsvar med dålig antiämnesproduktion, nedsatt fruktbarhet, blodbrist, bronkitis, för stora lungor och cancer.
Det har förkommit förhöjt kadmium i moderkakan hos kvinnor som har fött barn med för låg födelsevikt, nervskador och Down's syndrom. Kadmiumbelastade barn har nedsatt inlärningsförmåga.
Kadmium hålls länge i kroppen. Halveringstiden är från 15 - 30 år. Saknar kroppen zink, det som är fallet hos de flesta, sätter kadmium sig på zinkens plats istället. Det verkar skadande på kroppens många enzymer som är beroende av zink. Järnbrist ökar också kroppens kadmiumupptag.
En hårmineralanalys är det enklaste metoden för att få en pålitlig fingervisning om nivån av upphopad aluminium i kroppen.