Om kolesterol
Kolesterol är faktiskt inte ett fettämne, men tillhör alkoholgruppen. Det har dock andra egenskaper än konventionell alkohol. Det kan t.ex. inte upplösas i vatten eller blod. Kolesterolmolekylen ingår i kroppens cellväggar så att de blir vattentäta. Detta gör det möjligt för cellen att upprätthålla en hög koncentration av vissa ämnen inne i cellen och samtidigt stänga andra ute, vilket är nödvändigt för cellens överlevnad.
Kroppen bildar själv kolesterol, men inte utifrån mättat fett. Byggstenarna till kolesterol kommer däremot från kolhydrater. Vår lever producerar normalt kolesterol i 3-4 gånger större mängd än det vi får från maten. Leverns kolesterolproduktion ökas också när vi äter lite kolesterol, och minskas när vi äter mycket. Därför kan man äta fet mat i många år utan att kolesterolvärdet stiger nämnvärt, som t.ex. ses hos folk på Atkins-dieten. Även åderförkalkning sker oberoende av kolesterolvärdet, dvs. både personer med högt och lågt kolesterolvärde kan få åderförkalkning.
Kolesterol är nödvändig för cellernas funktion, och därmed livsviktigt. Kolesterol ingår i leverns produktion av gallsyror. Det är viktigt för vårt immunförsvar och vår hjärnfunktion och vårt beteende. Ett lågt kolesterolvärde bör vara en varningssignal, då det disponerar för depression, aggressivitet och möjligen cancer. Kolesterol ingår även i bildandet av D-vitamin, cellulära antioxidanter samt viktiga köns- och stresshormoner, där den kemiska uppbyggningen från kolesterol är bevarat.
HDL och LDL
Kolesterol transporteras runt i blodet inne i några ämnen som kallas lipoproteiner. Lipoproteiner har olika benämningar efter deras densitet. Det finns i två huvudupplagor av dessa transportmolekyler: HDL är kanske mer känt under sin populära benämning som "det goda kolesterolet" och LDL-kolesterol, som är tjockflytande och något oberättigat kallas "det skadliga kolesterolet".
HDL (High-Density Lipoprotein) = Det tunga lipoproteinet. HDL transporterar kolesterol från kroppens celler till levern. HDL kolesterol skyddar mot åderförkalkning genom att ta bort kolesterolet från kärlväggen. Det används i produktionen av gallsyror eller ingår i produktionen av könshormoner och stresshormoner. Det fungerar också som en antioxidant. 15-20% av kolesterolet transporteras denna vägen.
LDL (Low-Density Lipoprotein) = Det lätta lipoproteinet. LDL transporterar kolesterol från levern och ut till kroppens celler. LDL skyddar mot giftverkningar från eventuella bakterier i blodet. Vi behöver också moderatat mängder LDL-kolesterol som lagrar E-vitamin. LDL ingår i bildandet av galla. Det kan finnas för mycket kolesterol i blodet och samtidigt för lite i cellerna. Om den mekansimen på cellmembranet som släpper in kolesterol i cellen inte fungerar optimalt, bli blodets kolesterolinnehåll högt. 60-80% av kolesterolet transporteras denna vägen.
VLDL (Very-Low-Density Lipoprotein) = En tredje utgåva, det mycket lätta lipoproteinet.
Det finns dessutom några övergångsformer samt det sk. triglyceridet, som har en betydning för de sjukdommar vi kallar livsstilssjukdommar.
Blodets kolesterolinnehåll kan mätas genom ett blodprov, där måttenheten är millimol per liter. Om kolesterolvärdet är över 7, anses det för att vara högt och är det under 7 är det acceptabelt. Sett isolerat är dessa upplysningar dock mindre intressanta. Av större betydelse är förhållandet mellan HDL- och LDL-kolesterol. Om t ex LDL-kolesterolet är över 4,1 och HDL-kolesterolet är mindre än 0,9 räknas man till högriskgruppen när det gäller hjärt-kärlsjukdom.
En bättre metod för att beräkna risken för hjärt-kärlsjukdom används nu av flera läkare. Här är kriteriet att totalkolesterol/HDL-ratio ska vara under 4,5. Värderna bör uppfylla följande kriterier:
- LDL-kolesterol under 4,5
- HDL-kolesterol över 1,2
- Total/HDL-kolesterol under 4,5 samt
- Total-kolesterol: under 7
- Triglycerider: under 2,0
LDL-formen är inte i sig själv farlig men blir farlig i närvaro av aktiva fria radikaler, t ex från den form för järnöverbelastning, som stammar från stora järndepåer i kroppen och deponeras i ett protein som heter ferritin. Det producerar stora mängder fria radikaler som försvagar immunsystemet och medför en kaskadaktig härskning av sårbara fettämnen. Av dem bildas det "skumceller" därefter plaques och därpå åderförkalkning.
Med andra ord: Utan härskning (oxidering) av LDL-kolesterol - ingen åderförkalkning. Oxiderat kolesterol finns speciellt i stekta och grillade animaliska livsmedel.
Några människor är fortfarande rädda för att ett löskokt ägg eller ett stekt ägg om dagen kan skada deras kolesterolbalans. Denna fruktan är helt onödig. Ägg kan snarare gagna den pga lecitinet i äggulan.
De 10 mest betydelsefulla faktorer som tillsammans med ett förhöjt innehåll av LDL-kolesterol ökar risken för blodpropp i hjärtat är:
- Tobaksrökning (högsignifikant).
- Stora järndepåer (serum ferritin >200 ug/l).
- Svag pumpeffekt i hjärtat.
- Lågt HDL-kolesterol.
- Iskemiskt arbets-EKG (Hjärtat får för lite blod vid arbete).
- Hög hemoglobin (Ses ofta hos rökare).
- Leucocytos (abnorm förökning av vita blodkroppar).
- Högt systoliskt blodtryck.
- Högt Se-koppar (Förhöjt kopparinnehåll i blodet).
- Diabetes (Sockersjuka).
Det sespå listan att höjt LDL-kolesterol inte är med. Det är för att denna riskfaktor först dyker upp på en 17:e plats! Men ju fler riskfaktorer som är på plats i ens liv, desto högre är sannolikheten för åderförkalkning. Har man samtidigt ett totalkolesterol/HDL-ratio över 4,5 och en hög CRP samt en hög S-ferritin, är risken för hjärt-kärlsjukdomar speciellt hög.
Det är vidare ökad risk vid förhöjt blodtryck, svår övervikt och för lite motion.
Familjär hyperkolesterolemi
Ett förhöjt blodkolesterol kan i några fall också bero på ärftliga faktorer. Det anslås att 2 promille av befolkningen lider av familjär hyperkolesterolemi och ett par tillsvarande sjukdomar, där dessa personer producerar för mycket kolesterol och/eller triglycerider.
Personer med familjär hyperkolesterolemi har en defekt på ytan av deras celler som gör att LDL inte släpps in i celler, varför blodets kolesterolinnehåll är mycket högt. Dessa människor har en ökad risk för att få hjärtsjukdom som t.ex. hjärtinfarkt i en tidig ålder pga. en störning i blodets koagulationssystem.
Det gagnar inte att försöka nedregulera kolesterolvärdet.
Statiner och Q10
Den senaste generationen av kolesterolsänkande medicin kallas under ett för statiner. Dessa medikamenter är mycket effektiva. Vad inte många vet är att kolesterol och Q10 har en gemensam biokemisk syntesväg. Sänker man kolesterolet med ett statinmedikament, sänker man också nivån av Q10. Q10 är ett viktig ämne som ingår i alla cellers ämnesomsättning och medverkar vid bildandet av cellens energi. Många människor som tar statiner upplever därför muskelbesvär (myopati) samt en lång rad symptom som försvinner efter att man slutar ta preparatet. Några symptom skylls själva medikamentet, andra dess effekt som är en låg kolesterolnivå i blodet.
Utöver att sänka Q10 nivån kan statiner öka det relativa innehållet av arachidonsyra i blodet, som främjar inflammationsprocessen i kroppen. Skadeverkan av detta kan motverkas med ett dagligt tillskott av omega 3 fettysrorna EPA och DHA, som finns i fisk och fiskolja.
