Menstruation betecknar att en flicka är könsmogen och alltså fruktbar. Ordet menstruation kommer av det latinska ordet menstrus, som betyder månatlig. Det är mycket olika när den första menstruationen börjar. Det avgörs både av genetik och miljö. Menstruationen börjar oftast i 13 års åldern men den anses också för att vara normalt om den börjar mellan den unga kvinnans 10-e till 17-e år.
Processen från äggmognad börjar, till slemhinnan avstöts, kallas en menstruationscyklus. Genomsnittslängden på en menstuationscyklus är 28 dagar, men allt mellan 21 och 40 dagar anses vara normalt.
Var månad mognar ett ägg i den ena av den fruktbara kvinnas två äggstockar, varefter det lösgör sig från äggstocken (ägglossning) och fångas av äggledaren som med sina flimmerhår för ägget mot livmodern. Denna process tar ca 5 dagar. I de första 10 - 14 dagarna före en ägglossning genomgår livmoderslemhinnan en förändring, där blodkärlen växer och slemhinnan blir tjockare och fylls med blod så att den kan vara beredd att ta emot ett ev befruktat ägg. Ägget ska kunna sätta sig fast i slemhinnan och utveckla sig till ett foster.
Om ägget inte blir befruktat blir den tjocka slemhinnan avstött 14 dagar efter ägglossningen, och den lämnar kroppen genom livmoderhalsen och slidan tillsammans med det obefruktade ägget och lite blod. Blodförlusten vid dessa blödningar ligger omkring 40 - 60 ml men en del mister mer blod. En blödningsperiod på 5 dagar är vanlig men den kan också vara mellan 2-7 dagar.
Hela processen styrs av hormoner där östrogen får livmoderhalsens körtlar till att utskilja slem och stimulerar växten av slidans slemhinna, medan progesteron stimulerar livmoderns körtlar och främjer växten av bröstens körtelvävnad. Före och under menstruation förekommer det många ämnesomsättningsförändringar och förändringar i hormonbalansen, som ger många kvinnor obehagliga fysiska och psykiska symptom.
Menstruationens cykuls har ett inflytande på kvinnors fysiska och psykiska tillstånd men är omvänt också mycket påverkat av fysiska och psykiska förändringar. Hormonbalansen kan faktiskt bli störd av stressfaktorer som bekymmer, nervositet, chock, nytt arbete, överansträngning, personliga konflikter, resor, bantningskurer, medicin, ändringar i preventionsmedel, blodsockerobalans, ätstörning och annan sjukdom, det kan medföra olika menstruella störningar. De vanligaste är:
- Bristande menstruation (amenorre) - Utebliven, försenad och/eller svaga blödningar.
- Smärtsam menstruation.
- Oregelbundna blödningar (metrorragi eller oligomenorre).
- Kraftiga och långvariga blödningar (menorragi).
En flickas första menstruation kan komma sent och därför ge försenad pubertet. Hon bör senast få sin första menstruation när hon är 18 år gammal, annars kan den uteblivna menstruationen vara ett tecken på ätstörning eller annan sjukdom. Har en flicka över 14 år inte ännu märkt några tecken på könsmognad kan det vara en bra idé att hon blir undersökt av en läkare för att försäkra sig att allt är som det ska.
Unga smala flickor som motionerar mycket eller styrketränar kan uppleva en senare könsmognad. Det är oklokt att ignorera tidiga blödningsstörningar. De kan vara viktiga varningstecken på t ex störningar i hormonproduktionen som styr fortplantningsorganens funktioner.
Menstruationen upphör självklart om man blir gravid och den uteblir ofta vid amning. Utebliven eller försenad menstruation är faktiskt mycket vanligt i puberteten, där unga kvinnors hormonproduktion ännu inte har kommit i balans.
Också fruktbara kvinnor som annars har en regelbunden menstruation kan uppleva att deras blödningar blir försenade eller uteblir, antingen för att helt enkelt är gravida, har upphört med att ta p-piller eller har en eller annan hormon-obalans.
Mentruationerna blir generellt mer sällsynta hos kvinnor som närmar sig övergångsåldern (klimakteriet) - där menstruationen fullständigt upphör - och blir båda äggstockarna skadade, är livmodern underutvecklad eller borttagen vid operation, stoppar menstruationen också.
Den mest vanliga grund till att menstruationen uteblir är dock en sammanklibbning av limoderhålens väggar eller av limoderhalskanalen som kan uppstå p g a infektion eller många skrapningar i samband med graviditet eller abort.
En del kvinnor har sjukdomen Endometriose, som kan vara mycket smärtsam under menstruation. Vid endometriose finns det av okända orsaker limoderslemhinna utanför livmodern. Se denna.
Utebliven menstruation
Är inte i sig själv farlig men fungerar menstruationen inte som den ska är det självklart svårt att bli gravid. Uteblir den i en längre period kan det också vara ett symptom på t ex funktionsstörning i äggstockarna, hypofysen eller hypotalamus.
Vid utebliven menstruation bildas det inte något progesteron och om kroppen bara producerar östrogen utan att det finns progesteron kan denna hormonobalans på längre sikt - speciellt hos överviktiga, kvinnor med sockersjuka eller för högt blodtryck - leda till cancer i brösten och livmoderslemhinnan.
Bristande blödningar eller för svag menstruation
Kan - förutom psykiska och näringsmässiga orsaker - bero på inflammationer i könsorganen, vara en följd av skrapning och slutligen bero på undernäring och vitaminbrist.
Smärtor vid mentruation
Kan vara mycket olika. Krampliknande smärtor i menstruationens första år är helt normala tecken på hormonförändringar. De ihopdragande smärtorna kan uppstå i livmodern, för att livmoderslemhinnan var månad producerar ämnet prostaglandin, som under menstruationen får livmoderns muskler att dra ihop sig och utstöta vätska och vävnad.
En stor mängd prostaglandin medför sammandragningar och kramper i livmodern. Detta känns som starka krampliknande smärtor djup i underlivet och över länden, som kan ståla ner i låren, vilket mest uppstår hos unga kvinnor, som ännu inte fött barn.
De flesta upplever en molande smärta över länden och i nedersta delen av magen. Menstruationssmärtor kan också bero på förstoppning, inflammation i könsorganen, fibromer (godartade bindevävnadssvulster) och endometriose, se denna.
Oregelbunden menstruation
Är ett varierande antal dagar mellan menstruationerna, ömsom mindre och ömsom kraftigare blödningar samt växlande varaktighet av blödningarna. Dessa oregelbundenheter kan ha tämligen många orsaker: Inflammationstillstånd, sår på livmodern, fibromer, polyper eller cancer, abort, graviditet utanför livmodern eller missbildningar av moderkakan.
Några kvinnor har oregelbundna blödningar i hela den fruktbara åldern, för att deras hormonbalans aldrig har blivit stabil. Oregelbundna blödningar efter en graviditet eller en abort beror ofta på att livmodern innehåller rester av moderkakan. Fläckvisa blödningar mellan menstruationerna kan vara ett tecken på oupptäckt graviditet och tidig abort och då bör man gå till läkare eller gynekolog.
Kraftig menstruation
När blödningarna varar längre än 5 dagar eller när man blöder mycket kallas detta för kraftig menses. Både unga kvinnor, som ännu inte har fått regelbunden menstruation och kvinnor som närmar sig övergångsåldern upplever att få kraftiga blödningar. De kan vara orsakat av många av de samma orsaker som skapar oregelbundna blödningar, de kan komma efter att man satt i en spiral och de kan bero på störningar i hormonbalansen.
Kraftiga blödningar är besvärliga och opraktiska och kan på längre sikt leda till blodförlust och kanske blod/järnbrist, för att kroppens järnreserv kan ta slut med blödningarna. Kraftiga blödningar kan bl a beror på brist på mineralet mangan.
Obehagliga symptom
I förbindelse med menstruation kallas dessa premenstruell spänning, premenstruellt syndrom eller PMS. De uppstår mest i samband med ägglossning omedelbart innan menstruation eller visar de sig på olika tidpunkter i loppet av menstruationscyklusen.
Olika faktorer kan framkalla PMS, några är viktigare än andra, t ex kan de hormonella svingningarna under menstruationsperioden - mest i sista halvdelen - framkalla PMS symptom.
Riktigt många kvinnor är därför irriterade av:
- Psykisk obalans; irritation, retlighet, uppgivenhet, nervositet, trötthet, olust, lätt till gråt och depression.
- Spända och ömma bröst, huvudvärk, ömhet i underlivet och över länden, ryggsmärtor samt oren hud.
- Förstoppning, käkningar, uppblåst mage, diarré och kanske viktuppgång p g a vätskeansamling i kroppen.
- Illamående, dålig aptit eller lust till bestämda matvaror - speciellt salt och söt mat (kolhydrater).
Mer sällsynta symptom som svimningsanfall, hjärtklappning, hysteri, kramper, melankoli, migrän och benägenhet att hålla tillbaka sin vattenkastning kan uppstå i samband med menstruation.
Kvinnor som inte rör sig nog kan få menstruationsstörningar p g a cirkulationsproblem, som kan kännas på kalla händer och fötter som fler kvinnor lider av än män.
Undersökningar har visat att kvinnlig tandläkarpersonal har oftare menstruationsstörningar än andra företagsgrupper, bl a för att kvicksilver blockerar folinsyrans funktioner, så det uppstår folinsyrabrist.
Sammanfattande kan menstruationsproblem alltså bero på både kronisk förstoppning, överansträngning, stress, brist på vitaminer, mineraler och essentiella fettämnen, dålig cirkulation, tungmetallansamlingar (t ex från tobaksrökning och amalgam), störningar i könsorganens utveckling, endometriose (se denna), hormonella obalanser och sjukdomar.
Kvinnor som har herpesinfektion, är extra utsatta för att få herpesutbrott omkring menstruationsperioden. De bör vara uppmärksamma på balansen mellan aminosyrorna arginin och lysin i deras kost.
Kvinnor med tendens till ett svängande blodsocker kan uppleva större blodsocker- och hormonsvängning omkring menstruationsperioden.
Några menar att västvärldens kvinnors menstruella gener beror på en bristfylld kost som påverkar blodsocker- och hormonbalansen negativt.
Det är intressant att många kvinnor från olika asiatiska bergområde inte upplever samma obehagliga menstruations-symptom som många kvinnor i västvärlden.
