Det är klart att våra naglars funktion består i att skydda de yttersta fingerspetsarna från skada och att de också kan fungera som verktyg. Men naturligtvis har de också betydelse för vårt utseende.
Nageln är en hornplatta som består av döda celler fyllda med keratin vilket är ett hårt proteinämne. Eftersom cellerna är döda är själva nageln känslolös men man kan däremot känna smärta i nagelns nedersta del eftersom den här är förbunden med tån eller fingret.
Nageln består av en färglös nagelplatta som är den synliga delen av nageln, nagelroten, som är en liten vitaktig halvmåneformad teckning (lunula, nagelmånen) - tydligast på tummen - precis innanför nagelbandet, och nagelbädden, som är den underliggande huden som finns vid roten.
Den ljusröda tonen i nagelplattan avspeglar de fina blodkärlen i nagelbädden. Nagelplattan är täckt av en tunn hinna (cuticula), som går ut från överhuden, och det är denna hinna som ger nageln dess glans. Hinnan får inte tas bort eftersom den skyddar mot vatten och andra utifrån kommande ämnen.
En nagelrot är ett smalt band av nageln eller hud som gror in över nageln. Nagelbädden skyddar nagelns nedersta del.
Normalt sker nagelns växt från nagelrotens celler men blir en nagel bortriven kan nagelbädden bilda ett tunt och hårt hornlager. Cellerna bildar hudens och hårets hornämne (keratin) men här utvecklar de ett speciellt hårt och svavelhaltigt keratin. Cellerna delar sig och pressas fram genom nagelfalsen. När cellerna kommer fram under nagelvallen har de bildats om till döda celler av keratin; det som är själva nagelplattan.
Naglar växer oavbrutet - i genomsnitt 0,1 mm per dygn och upp till 7 mm per månad - dock snabbare då det är varmt - alltså snabbare om sommaren än om vintern - och snabbare hos yngre än hos äldre människor. Fingernaglar växer dessutom snabbare än tånaglar och de växer mest på den hand man använder flitigast - höger hand för högerhänta och vänster för vänsterhänta - liksom fingernaglar också växer extra mycket efter sjukdom eller olyckor och vid graviditet.
Mister man en fingernagel, återbildas den på 3-4 månader, medan det kan ta tre gånger så lång tid att ersätta en stortånagel. Man antar att naglar påverkas av ultraviolett strålning, men det är ännu inte fastslaget i hur hög grad sol och naturlig åldring påverkar naglarna.
De näringsämnen som är nödvändiga för starka naglar är desamma man behöver för att upprätthålla en frisk hud och ett friskt hår, fastän sammansättningarna varierar något. Naglarna innehåller t.ex. ofta tio gånger mera kalcium (kalk) än det håret gör. En frisk nagel förbrukar vätska eftersom 16% av nageln består av vatten. Man kan se på naglarna om man dricker för lite vätska; de blir då sköra och fransiga.
Om man äter sunt, grönt och allsidigt och får de vitaminer, mineraler, spårämnen och aminosyror man har användning för dagligen, och ser till att skydda sina naglar från för mycket fukt och annat, har man normalt starka, släta och fina naglar.
Nagelväxten är mycket beroende av det allmänna hälsotillståndet. Missformade och missfärgade naglar kan ocks uppstå p.g.a. sjukdom eller yttre skador eftersom naglarna är beroende av en välfungerande blodomlopp, det som blir nedsatt vid sjukdom. Inte sällan beror nagelproblem på en för låg magsyreproduktion varvid viktiga näringsämnen inte upptas. Skador och sjukdom kan visa sig som skedformade, kupade, räfflade, nedgrodda och nedböjda och missfärgningar kan vara gulatiga, vitfläckliga, randiga eller svarta naglar.
Också inflammationer kan missbilda och missfärga betydligt. Om nagelns växtzon angrips och angrips själva nageln av svamp kan den bli tjock, missfärgad, och ofta gulaktig och skör.
En nageldiagnos som innebär analys av färg, form, valv, storlek och struktur kan avslöja sjukdom kan vara rimligt pålitlig:
- Arbete som t.ex. rengöring, pappersarbete, matlagning, hantverk, tät handtvätt och trädgårdsarbete kan verka uttårkande på naglarna. Blir ens händer och naglar skrovliga och skrapade kan det vara en god idé att använda handskar eller en handcreme.
- Vid förkalkning är nageln hård och spröd.
- Kraftig nagelväxt kan vara ett tecken på psoriasis.
- Djupa räfflor och ränder på tvären av nageln visar avfalls- och giftämnesupphopningar eventuellt på grund av dålig matsmältning eller diverse brist på näringsämnen.
- Mycket bleka naglar tyder på blodbrist.
- Fördjupningar eller mindre hål i naglarna kan vittna om psoriasis eller skallighet.
- Blåaktiga naglar kan tyda på hjärt- och lungsjukdomar, då det förekommer syrebrist samt cirkulationsstörningar.
- Gulaktiga naglar tyder på gall- och leversjukdomar.
- Grönaktiga naglar tyder på inflammation i blodet eller organ.
- Vitfläckiga naglar kan vara ett tecken på skadade nagelband eller eller rot och /eller zinkbrist.
- Mörka områden vid nagelroten som växer kan vara ett tidigt tecken på hudcancer.
- Kloaktiga naglar som är tjocka och böjda kan tyda på kronisk sjukdom.
- Fårade och räfflade naglar kan ofta förekomma efter att man blivit utsatt för större chock. Sjukdomar, olyckor, skador och längre tids sträng diet kan minska kroppens näringsämnen, det som kan ses på naglarna.
- Bräckliga och knäckta naglar tyder vanligtvis på ämnesomsättningssjukdomar och/eller brist på mineraler och spårämnen.
- Glanslösa, platta eller skedformade och spröda naglar tyder på järnbrist.
- Sköra naglar som är "skedformade", saknar den ljusröda färgen under naglarna och eventuellt har längsgående räfflor kan bero på järn- eller blodbrist eller ett dåligt kretslopp.
- Sköra, klyvna och tunna naglar tyder på kalcium och/eller kiselbrist.
- Sköra, spaltade och tunna naglar kan uppstå p.g.a. vätske- och fettämnnesbrist, sträng diet eller junk food.
- Lösa och generellt dåliga naglar kan i sällsynta fall bero på en selénförgiftning.
- Stora vita fläckar tyder på obalanser i lever- eller blod.
- Färgförändringar, t.ex. ljusröd färg på toppen och vit vid nagelroten tyder på njurproblem eller problem i kretsloppet.
Man gör klokt i att hålla ett öga på naglarna allmänna tillstånd eftersom det kan tyda på olika sjukdomstillstånd och brist på näringsämnen i kroppen. Har man ofta återkommande problem med naglarna, vilket tyder på generell brist på näringsämnen, kan detta också vara en indikation på att man är i fara för att utveckla ytterligare bristsymptom som bindvävnadsproblem, problem med hud och hår och ben - t.ex. benskörhet (osteoporos).
Avrivna naglar
Växer ut igen, även om det tar tid: 3-4 månader vanligtvis för de flesta fingernaglar, medan det kan ta upptill ett helt år till att ersätta en ny stortånagel.
Naglar som fransar sig och/eller sköra naglar
Naglarna blir snabbt ojämna i kanten och kan vara svåra att fila. Kan bero på att naglarna lider av - eventuellt beronde på överdriven skönhetsvård, t.ex. filning och lackering - att man saknar olika vitaminer och mineraler, att man lider av en giftämnesupphopning eller att man rent faktiskt är disponerad för sjukdomen, då naglar som fransar sig och sköra naglar delvis är ärftligt.
Inflammationer
Inflammationer uppstår generellt mest hos personer som ofta får våta händer, t.ex. i sitt arbete. Nagelrotsinflammation (Panaritium) uppstår både på fingrar och tår p.g.a. en bakterie- eller svampinfektion i nagelhuden - ofta från en reva eller ett sår i nagelrot- eller vall - och beror oftast på stafylokocker.
Akut inflammation i nagelroten ger röd, lätt svullen och öm hud omkring naglarna, som kan ge upphov till ett smärtsamt dunkande p.g.a. materiebildning. Ofta faller nageln av efter en tid.
Kronisk nagelvallsinflammation uppstår mest hos personer med dålig blodcirkulation i fingrarna eller hos människor som arbetar i en mycket fuktig omgivning, där fukten kan förstöra kutiklen, så att bakterier och svampar kan tränga in under nagelvallen.
Knäckta naglar
Återkommande problem kan bero på att man är för ovarsam med sina naglar, att man saknar bestämda mineraler och/eller att man har samlat upp giftämnen i tarm eller njurar t.ex. på grund av matsmältningsproblem.
Nagelbitning
Är en vana som förekommer mest hos barn, vid ångest, hos nervösa, depressiva personer och människor som har tråkigt. I vissa fall kan naglarna bli så förstörda av nagelbitningen att de aldrig börjar växa som de ska, även om man slutar bita på dem.
Nagelsvamp (Mycosis)
Den vanligaste sjukdomen i nagelplattan är svampinfektion orsakad av mikroskopiska svampar (Mykose), t.ex. Trichyphyton rubrum. Hornlagret blir uppluckrat och sprött. Infektionen visar sig som en gulgråliknande och randig missfärgning, och blir sedan tjock och den infekterade nageln faller till slut av, om man inte väljer att ta bort den, för att bättre kunna behandla det skadade stället. Nagelsvamp kan breda ut sig till fingrar och tår under nagelbädden. Infektionen uppstår där det är skador på nageln eller genom omloppsproblem varav blodtillförseln till nagelroten är nedsatt. Om tårna ofta är utsatta för fukt och värme från varma skor eller t.ex. från simhallar, ökas risken för smitta.
Psoriasis
Naglar kan angripas av psoriasis som ger nagelplattan gulbruna fläckar (som på en fingerborg). Senare kan tätt sittande fördjupningar i nagelplattan visa sig som kan resultera i att nageln lossnar helt (onycholysis). Tillståndet kan försämras under vinterhalvåret, då det är fuktigt och man inte kan få solljus på det utsatta stället.
Nergrodda naglar (Unguis incarnatus)
Uppstår när nageln - mest på stortån - pressas eller växer in i den mjuka vävnaden vid sidan av nageln. Detta orsakar ett smärtsamt inflammationstillstånd som kan breda ut sig in under nagelplattan. Problemet beror för det mesta på att man har klippt sina tånaglar fel eller gått i för små skor, men man kan också få problemet om man stöter till foten eller tappar något på den. Alla kan riskera att få nergrodda tånaglar men personer som i förväg har lite krökta tånaglar är mest utsatta.
