Generella kostråd för sjuka och friska samt råd om sjukdomsförebyggande livsstil finns i biblioteket.
Forskning har visat att en magnesiumrik kost, från t.ex. grönsaker, frukt, nötter och och fisk, reducerar risken för apoplexi (stroke, slaganfall) hos manliga rökare. Ett totalt magnesiumintag på 500-600mg dagligen reducerar risken för apoplexi med 15%.
Om man hostar dagligen, lätt blir andfådd eller ofta har luftvägsinfektion, är det en god idé att utföra ett lungfunktionstest (en spirometri) hos läkaren, där man med all kraft blåser i ett rör, som är tillslutet till en apparat, som mäter luftens hastighet och volym. Testet visar om man har rökarlunga, och om så är fallet, även i vilken grad.
Först och främst: Bestäm dig för att helt sluta röka! Speciellt om du är gravid. En undersökning tyder på att om man nöjer sig med att reducera det dagliga cigarettförbruket inhalerar man bara djupare för att få den mängd nikotin som man blivit beroende av. Forskning tyder också på att det inte minskar cancerrisken att byta till light-cigaretter. En mycket markant reduktion av cigarettförbruket vill dock vara fördelaktig.
Kvinnor som vill sluta röka gör det lättast i den luteala fasen i menstruationscykeln, dvs. i slutet af cykeln.
Hjälpmedel för att sluta röka kan vara:
Näring
Risken för att utveckla lungcancer faller bäst med ett fullständigt rökstopp. Ett dagligt intag av flavonoider från örter och grönsaker kan dock också sänka risken med upp till 50%. Det rör sig om olika catechiner, epicatechiner, quercetin och kaempferol, som bl.a. finns i te, druvskal, äpple, lök och brysselkål. Extrakt av havre (Avena sativa) kan minska rökbegäret.
Forskning har visat att en magnesiumrik kost, från t.ex. grönsaker, frukt, nötter och fisk reducerar risken för apoplexi (slaganfall i hjärnan) hos manliga rökare. Ett samlat intag av magnesium på 500 - 600 mg dagligen reducerar risken för apoplexi med 15%.
Vid främst psykiska symptom rekommenderas en blodsockerstabiliserande kost, utan socker, kaffe, skräpmat och stimulantia, en mer basisk kost, örter som minskar rökbehovet, vitaminer samt eventuellt svampkurer. Undvik alla former av alkohol i perioden när det kämpas med rökbehovet.
Interview undersökningar tyder på att en del mat- och dryckesvaror får cigaretter att smaka bättrerespektive sämre. Denna kunskap kan kanske vara en liten hjälp för de som kämpar mot behovet av tobak.
Mat och dryck som hos många försämrar smaken av cigaretter:
Koffeinfria drycker, t.ex. vatten och juice, mjölk, ost, frukt och grönt
Mat och dryck som hos många förbättrar smaken av cigaretter:
Kött, koffeinhaltiga drycker, t.ex. kaffe te och cola.
Ovanstående gäller dock inte i samma grad för de som röker menthol-cigaretter.
Annat
- Akupunktur som kan dämpa röklusten
- Hypnos
- Psykoterapi
- Visualisering
- Natrium/kaliumkarbonattillskott
- Nikotinplåster och nikotintuggummi kan vara en hjälp, men kan också skapa eller uppräthålla ett beroende. Det bör heller inte användas under graviditet, då en ny undersökning visat att detta kan öka risken för missbildningar hos fostret.
- Fysisk träning och massor av frisk luft, t.ex. genom långa promenader.
För att få så mycket som möjligt ut av en eventuell avgiftning rekommenderas det speciellt att äta: kål, broccoli, rosenkål, jäst och helkorn - som är rika på B-vitamin - samt apelsiner och mandariner. Ät ½-1 morot varje dag. Detta motsvarar 6-11 mg beta-karoten. Karotenoiderna hjälper kroppen att stärka sig själv och morötter kan användas som substitut för en cigarett.
Angående beta-karoten:
Beta-karoten: det finns olika uppfattningar angående beta-karotentillskott till rökare. Några undersökningar pekar på att syntetiskt betakaroten använt enskilt (som monoterapi) kan förstärka lungcancer hos rökare, medan de flesta undersökningar hävdar det motsatta.
(Undersökningen från Cancer Prevention Study Group, 1994, som undersökte effekten av syntetiskt beta-karotentillskott till rökare har blivit kritiserad för att använda doseringar som var för låga för att ha någon effekt på rökare. Doseringar på mellan 120-180 mg dagligen skulle sannolikt haft ett annat utfall. Townsend Letter for Doctors and Patients (133-4:940-2,1994) Andra pekar på att ett tillskott av naturligt betakaroten kan ha en bättre effekt än syntetisk betakaroten.)
Nyttiga tillskott- också vid KOL:
- A-vitamin: Viktiga ved inflammerade slemhinnor. Dosering: 10-15.000 i.e. dagligen.
- C-vitamin: Förbättrar nedsatt lungfunktion. Dosering: 2-3 g dagligen fördelad under dagen.
- E-vitamin: Viktig antioxidant som stöttar C-vitaminen.
- Magnesium: Förbättrar lungfunktionen. Dosering: 300-500 mg dagligen.
- Glutathion:
- NAC: Denna aminosyra har en slemlösande verkan. Dosering: 500 mg 2 gånger dagligen. Tas förskjutet för måltider.
- Resveratrol: Verkar inflammationshämmande.
Om essentiella fettsyror (EFA):
Omega 3 fettsyror fås från fet fisk och fiskolja, torskleverolja, linfrön och linfröolja och i mindre grad från pumpakärnor, raps, vetegroddar, portulak, gröna grönsaker, sesamfrö- och olja, soja och valnötter. 1 msk torskleverolja dagligen eller 1 tsk malda linfrön varje morgon är billigare än fiskoljekapslar. Tillsätt ev. Ett par kapslar E-vitamin till linfröoljan för att slippa härskning.
Omega 6 fettsyran Gammalinolensyra (GLA) fås från plantorna Gurkört (Borago officinalis) och Nattljus (Oenothera biennis).
