Ryggraden är omgiven av ett stort antal olika muskler, både stora och små. Ryggmusklerna är till dels häftade till ryggraden, som musklerna skyddar och stödjer, men också till andra delar av skelettet t.ex. skulderblad, nyckelben, revben och bäckenet. Ryggmusklerna ger ryggen sin böjning och gör det möjligt att böja, stäcka och vrida ryggen.
Ryggsmärtor kan vara lätta, molande smärtor men också kraftiga, invaliderande. De kan vara tillfälliga eller kroniska.
Smärtor i ryggen kan ha många orsaker, men beror ofta på någon mekanisk påverkning. Överbelastning vid tunga lyft eller statiskt muskelarbete (då musklen ansträngs lång tid) eller plötsliga överbelastningar t.ex pisksnärtsskada, där huvud och nacke åker fram och tillbaka med stor kraft.
De vanligaste förekommande ryggsmärtor är smärtor i länden. Orsaken förblir dock ofta okänd, även efter en eventuell röntgen- eller scanningsundersökning av ryggen.
Alla muskler finns till för att vi ska använda dem, och ryggmuskler som inte används kommer med stor sannolikhet att bli en orsak till ryggsmärtor. Till exempel kommer inaktivitet pga. en länge tids sängliggande eller vid ett kontorsarbete där man inte använder musklerna, att deaktivera ryggens stöttemuskler. Musklerna arbetar inte som de ska och värsta av allt: de är svåra att få välfunktionerade när man har blivit frisk igen och ska röra sig normalt. Inte ens idrottsaktivitet kan alltid få stöttemusklerna igen eller få bort smärtorna.
Diskusprolaps
Link: Laserteknologi för operation av diskbråck
Här är planlagt en utförligare artikel.