Ordet schizofreni härstammar från grekiska och betyder kluvet psyke. Det är et samlingnamn för olika psykoser med varierande symptom och det finns inget enskilt symptom som altid förkommer vid de olika formerna för schizofreni.
Den schweiziska psykiatern Eugen Bleuler beskrev schizofreni med fyra berömda A:n:
- Autism
- Associationsrubbningar
- Ambivalens
- Affektiva rubbningar
Personer med schizofreni är sårbara för stress, och har också ofta depression, men responderar dåligt på psykoterapi.
Orsaker till schizofreni
är inte helt avklarat, men det finns flera teorier och kända riskfaktorer, som inte nödvändigtvis behöver vara motstridande.
En teori går ut på att schizofrena har för mycket dopamin-signalsubstans i hjärnan. En annan teori som går under namnet Adrenochrom-hypotesen kommer från den kanadensiska psykiatern och biokemikern Abram Hoffen, som är upphovsman till termen orthemolekylär psykiatri. Den går ut på att en schizofren inte kan bryta ner och avlägsna stress-hormonet adrenalin från sin hjärna. Som en konsekvens upphopas den hallucinationsframkallande ämnesomsättningsprodukten adrenochrom, som är oxiderat adrenalin.
Han har haft stor succé med att behandla tusentals människor utifrån denna teorin.
Av kända statistiska riksfaktorer för schizofreni kan nämnas
- En äldre far: Barn födda av en far som är över 50 år har en nästan 4 gånger större risk jämfört med en far som är hälften så gammal.
- Järnbrist: Forskning har visat att kvinnor med järnbrist under graviditeten ökar risken betydligt för att barnet utvecklar schizofreni senare i livet jämfört med kvinnor utan järnbrist.
- Gravida kvinnor som är, eller har varit, smittade med parasiten Toxoplasma gondii (toxoplasmos) och därför har många antikroppar mot denna parasit i blodet, har ökad risk för att föda ett barn med schizofreni eller shizofreni-liknande symptom.
- Gravida som utsätts för en extrem stresspåverkan - till exempel dödsfall eller alvarlig sjukdom i familjen - i deras första trimester har en lite högre risk för att föda ett barn med schizofreni.
- En stort hashkonsumtion, särskilt hos tonåringar.
Schizofreni och livsmedelsöverkänslighet
Schizofreni uppträder mer sällan i de länder där man bara äter lite veteprodukter. Det har gett anledning till en teori om att några former av schizofreni kan utlösas av överkänslighet för vete eller gluten. Man hittar också ofta en förhöjd mängd antikroppar mot livsmedelskomponenter i blodet hos personer med schizofreni än hos icke-schizofrena.
Schizofreni och niacin
Inom orthomolekylär medicin betraktas schizofreni som en konsekvens av brist på vitamin B3 (niacin). Brist på niacin meför en känd bristsjukdom som kallas pellagra. Förutom diarré och inflammation i huden kännetecknas pellagra för sina psykotiska symptom: Depression och olika psykotiska tillstånd samt hallucinationer. För att undslippa pellagra ska vi ha svarande till ca 12 mg niacin dagligen.
Denna dos är dock alldeles för liten till personer med shcizofreni, som behöver utomordentligt stora doser av B3 för att hålla sig friska. Alltså är pellagra och schizofreni bara två sidor av samma bristsjukdom.
Nedsatt niacin respons
En egenskap hos B3-vitaminet niacin är att det i doser på ca 50 mg och över, kortvarigt och ofarligt utvidgar de små blodkärlen i kroppen, men värme, rodnad och ev. klåda som följd. Hos personer med schizofreni är detta niacin-respons emellertid nedsatt. Få personer med schizofreni reagerar således på 250 mg. Orsaken kan troligen hittas i dessa personers ökade behov för detta vitamin.
