Smärta, generellt

Smärta kan stamma från alla de vävnader i kroppen varifrån det stammar sensoriska nerver. När dessa nerver utsätts för stimulation sänder de impulser till ett område i hjärnan som kallas thalamus. Detta upplever vi som smärtor.
Smärta indelas i akuta smärtor eller kroniska smärtor. Smärtorna kan komma anfallsvis eller periodiskt. De kan vara lätta eller djupa och kan ytterligare karakteriseras som skarpa, stickande, brännande, dunkande eller surrande.
Forskning tyder på att personer som är rädda för smärtor också verkar märka dem mer än personer som bekymrar sig mindre om smärtor. Personer som är vana vid smärtor verkar också ha en högre smärttröskel. De som har accepterat sina kroniska smärtor och har lärt sig att leva med dem kan uppleva att smärtorna blir mindre med tiden.
Utbredda kroniska smärtor
Att leva med kroniska smärtor nedsätter livskvaliteten i betydlig grad i och med att det kan nedsätta personens funktionsförmåga, företagsförmåga och sociala funktion.
En låg nivå av D-vitamin i blodet kan medföra utbredda kroniska smärtor. Då det samma inte gör sig gällande för män, antas det, att det finns en interaktion mellan D-vitamin och de kvinnliga könshormonerna.
Refererad smärta
Inre organ är inte utrustade med sensoriska nerver. Trots detta kan lidelser i ett organ ibland förorsaka smärta på ett bestämt ställe i huden. Detta kallas reflexsmärta.
Fantomsmärta
Smärtor i en kroppsdel som är borttagen. Långt över hälften av dem som mister en kroppsdel upplever fantomsmärtor. Smärtan försvinner ofta med tiden, men hos några få procent stannar de kvar. Orsaken till fantomsmärtor är inte helt klarlagd.
Rygg- och muskelsmärtor
Kroniska rygg- och muskelsmärtor kan i en del fall bero på D-vitamin brist. Behandling med statiner (kolesterolsänkande medicin) kan också ge upphov till muskelsmärtor som biverkning.