Sömn är bland annat karakteriserat av att kroppen inte rör sig så mycket, och att vi reagerar mindre på sinnesintryck. Vår hjärna arbetar dock hela tiden, också när vi sover. Faktiskt arbetar hjärnan, under vissa perioder av sömnen, mer intensivt än när vi är vakna, men detta är en annorlunda form av aktivitet.
Den normala sömnrytmen styrs av signalsubstansen melatonin, som bildas i kroppens pinealkörtel när det blir mörkt. En annan signalsubstans- orexin- påverkar också vår sömnrythm. Det produceras på morgonen i hypothalamusområdet i hjärnan och gör att vi vaknar på morgonen. På kvällen minskar orexinproduktionen och vi blir sömniga. Om inte hypothalamus producerade orexin, skulle vi sova hela tiden. Personer som lider av narkolepsi, har för få orexinproducerande celler i hypothalamus.
Om A- och B- människor
Det är våra gener som bestämmer om vi är A-människor (morgonpigga) eller B-människor (nattugglor). Man kan också vara A- respektive B-människa i mer eller mindre grad. I extrema fall kan dygnsrytmen vara förskjuten i upp till 4 timmar.
A-människor
A-människor är morgonpigga vid 5-7 tiden, men har svårt att hålla sig vakna efter klockan 22 på kvällen. A-människans dygnsrytm passar normalt bäst till vårt arbetsliv.
B-människor
B-människor är allt annat än morgonpigga. De föredrar att sova en bit in på förmiddagen, men är till gengäld pigga fram till midnatt eller längre. Därför löper B-människorna störst risk att förskjuta sin dygnsrytm, och bygga upp ett sömnunderskott.
Sömnbehov
Vi använder ca 1/3 av livet på att sova. En del människor tycks dock klara sig med väsentligt mindre; men gemensamt för oss alla är att en god nattsömn är nödvändig för vårt psykiska och fysiska välbefinnande. Sömnforskning tyder på att vi att vi behöver ca 8 timmars sömn varje natt för att vi ska fungera optimalt. Vårt sömnbehov är dock individuellt. Några fungerar bäst med mindre, andra med mer än åtta timmar. Försök har visat att människor som under en tid helt fråntagits möjligheten att sova, utvecklar psykoser.
Barn behöver mer sömn än vuxna för att fungera optimalt. Således bör barn under 5 år sova minst 11 timmar varje natt. Barn mellan 5 och 10 år bör sova minst 10 timmar och barn över 10 år bör sova minst 9 timmar varje natt.
Sömnen är indelad i cykler à 90 minuter, som alla innehåller olika faser i form av lätt sömn, djup sömn och REM-sömn. Det är i REM-sömnen vi drömmer. REM-sömen antas ha betydelse för vår sexualitet och mentala välbefinnande. Under den djupa sömnen producerar kroppen flera viktiga hormoner, bl.a. tillväxthormon som är av stor betydelse för vårt psykiska och fysiska välbefinnande. Hos barn utgör REM-sömnen hälften af sömnen. Yngre människors sömn består av 25% lätt sömn, 25% REM-sömn och 50% djup sömn. Andelen djup sömn reduceras med åren, liksom det samlade sömnbehovet.
Äldre och sömn
När äldre människor, i detta sammanhang personer över 45, klagar över att inte kunna sova, kan det hänga samman med att behovet har blivit mindre. I vissa tillfällen kan det även bero på för låg hormonproduktion. Exempelvis kan en låg skjöldbroskkörtel aktivitet, en låg nivå av det manliga könshormonet testosteron och en låg nivå av växthormonet IGF-1 medföra att nattsömnen blir för kort p.g.a. sömnlöshet.
Sömn och alkohol
Även om alkohol gör det lättare att somna, så förstör alkohol i blodet sömnkvaliteten. Pulsen är ökad och andelen av REM-sömn är nedsatt eller uteblir helt. Det tycks bara krävas 60 - 72 g alkohol (dvs. 20 - 24 cl stark sprit) för att förstöra sömnkvaliteten.
Här följer några varianter av sömnstörningar:
Sömnbesvär allmänt
Sömnforskning har visat att vi är benägna att tro att vi får mindre sömn än vi får. När man ändå inte kan sova, beror det vanligtvis på att man inte är tillräckligt trött. Stress, bekymmer och depression kan också medverka till att man har svårt att falla i sömn, och stress verkar kunna minska andelen av djup sömn. Får vi för lite av den djupa sömnen, kan det försvaga minnesförmågan.
Liksom vid alla andra av livets förhållanden spelar ens livsstil en viktig roll för sömnens kvalitet. En god nattsömn är tätt knuten till ett liv med god kost, motion, normal vikt och ett psykiskt välbefinnande.
Daglig motion har utöver dess goda verkan på hjärta, blodomlopp och immunförsvar och övervikt, visat sig öka de såkallade alfavågorna i hjärnan, som uppträder när man mår bra och är avslappnad. Motion har en utomordentligt god verkan på sömnproblem.
Forskning tyder för övrigt på att män och kvinner sover oroligare när de sover tillsammans än när de sover var för sig. Mäns sömnkvalitet nedsättes mer än kvinnors av att sova tillsammans, kanske för att kvinnor generellt sover djupare än män.
Sömn och mobiltelefoner
Strålning från tända mobiltelefoner er under misstanke för at stressa hjärnan så att förmågan att nå de djupa sömnfaser försämras och andelen av den vigtiga, djupa sömnen minskas.
Besvär med att somna
Besvär med att somna kan bero på att man är överstimulerad p.g.a uppiggande ämnen, som t.ex. effedrin, kaffe, svart te, cola eller guarana. Om vi utsätts för allt för kraftig belysning innan läggdags, sänds det signaler till hjärnans inre som upplyser om att det är dag, vilket således kan medföra bevär med att somna. Också oväsen, smärtor, stress, tankemyller, depression och ångest kan förhindra insomning.
Besvär med att sova hela natten
Ingen längre, sammanhängande sömnperiod, för tidigt uppvaknande och allmänt dålig sömnkvalitet kan bero på depression och ångest. Man bör dock alltid vara uppmärksam på mer banala orsaker som t.ex. en obekväm säng.
Snarkning
Snarkningar kan störa både egen och andras nattsömn. Orsaken till att det också kan störa den egna nattsömnen är, att andningen kan bli mycket oregelbunden. Snarkning beror på vissa anatomiska förhållanden, vanligtvis då tungmuskeln under sömnen slappnar av och sjunker tillbaka mot svalget. Samtidigt påverkas de avslappnade musklerna i huvudet och den mjuka gommen och tungspenen utvidgas. Härmed blir luftpassagen mindre, så att svalg, gom och tungspenen börjar vibrera i takt med andningen. Benägenheten att snarka ökar om man är utsatt för passiv rökning, använder sömnpiller eller är alkoholpåverkad; detta för att musklerna blir mer avslappnade.
Snarkningen ökar också om man har torra slemhinnor, är överviktig, har en stortungspene eller tunga eller om man lider av näspolyper, förstorade mandlar eller en liten underkäke. Kvinnor snarkar mindre än män; men både mäns och kvinnors benägenhet att snarka stiger med åldern - också i ljudstyrka.
Sömnapné
Sömnapné betyder bristande andning under sömnen. Detta kan i motsats till snarkning i hög grad störa personens nattsömn. Vid sömnapné håller personen andan i över 10 sekunder åt gången upp till flera hundra gånger varje natt.
Detsamma som vid snarkning sker; men vid apné stoppas luftpassagen helt eller den blir mycket besvärad. Blodets syreinnehåll blir för lågt samtidigt som innehållet av koldioxid blir för högt. Denna kvävnings känsla får personen att vakna med ett ryck och stor oro men efter att andningen igen har blivit normal faller personen i sömn igen och allt upprepas snart igen.
På morgonen minns personen inget men känner sig mycket trött, okoncentrerad och irritabel hela dagen. Risken för höjt blodtryck, huvudvärk och hjärt-kärlsjukdomar stiger också markant hos personer med sömnapné. Socialt kan detta fenomen förstöra äktenskap och arbetskarriär samt vara orsak till trafikolyckor, efterhand som personen "zombifieras" av brist på ordentlig nattsömn.
När kroppen får för lite syre kan detta medföra så kallat metaboliskt syndrom, kroppen kan då inte förbränna fett och socker effektivt. Därför stiger risken för högt blodtryck, huvudvärk, hjärt-kärl sjukdommar och nedsatt sexuell funktion också markant hos personer med sömnapné.
Sömnapné drabbar ofta överviktiga, medelålders män, om luftvägarna belastas av trycket. Nästan 40% av dem som lider av sömnapné har haft talproblem - t.ex. stamning - som barn. Det har gett näring till teorin om att åkomman möjligtvis kan hänga samman med en subtil hjärnskada, tidigt i livet, i området där talcentrat sitter och som så utvecklar sig till sömnapné många år senare.
Snarkning och sömnapné minskar som regel, när man sover på sidan.
Som nämnt hänger vårt psykiska välbefinnande och kvaliteten av vår sömn ihop. Tar man sömnmedicin blir den djupa sömnen kortare och drömsömnen, som är viktig för vårt psykiska välbefinnande störs. Sömnmedicin är dessutom vanebildande och har en tendens att mista sin sömnförlängande verkan efter längre tids bruk.
Drömmar
Mardrömmar och dålig sömnkvalitet kan i en del fall vara knutet till brist på B-vitaminer, speciellt B1 och B6, men också mineralerna kalcium, magnesium och zink.
Besvär med att minnas sina drömmar är inte nödvändigvtis uttryck för dålig sömnkvalitet - tvärtom - det är för övrigt mest utbrett hos män. Män kommer ihåg drömmar bättre om de haft sex. Kvinnor kommer ihåg sina drömmar bäst om de sover ensamma.
