Ljuset från solen består av flera sorters ultraviolett strålning:
- UVA: Långvågigt, som ger mest solbränna, men som också kan verka förbrännande på huden.
- UVB: Mellanvågigt, förbränner lätt och verkar förstörande på elastinet i huden. Främjar därför bildandet av rynkor. Kan vara en orsak till hudcancer.
- UVC: Kortvågigt, farligast för levande celler, som dock filtreras bort av vattenfuktighet i ozonlagret och i atmosfären.
UVA och UVB påverkar huden på många sätt. I första hand så får de de små blodkärlen att utvidgas och huden att rodna. Solljuset stimulerar vidare celler i överhuden till att bilda pigment. Härigenom blir huden mer och mer brun och vi tål mer solljus. Solen bildar dock också många fria radikaler när den träffar huden och att utsättas längre tid för solljus gör därför att hudens elasticitet minskas. Det ger på längre sikt fler rynkor. Känsliga personer som ofta blir solbrända kan utveckla keratosis, en förtjockning av hudens yttersta hornlag. Till sist så ökar ivriga soldyrkare risken att få hudcancer/födelsemärkescancer.
Solen bidrar med den mest skadliga strålningen i perioden april till oktober mellan klockan 12 och 15. Man utsätts också i någon grad UV-strålning när det är molnigt, om man sitter under en parasoll eller har kläder på som släpper igenom någon form av ljus. Därför kan man bli brun i skuggan. Det tar bara längre tid. Uppehåller man sig däremot bakom glas, passerar solens värmestrålning, men de brungörande UV-strålarna bortfiltreras och man undgår att bränna sig.
Solljus torkar även ut huden.
Att man har bränt sig visar sig från 2 - 6 timmar efter den tid då man fått för mycket solljus. Det beror mycket på hur mycket pigment huden innehåller - alltså hur brun man är, om man är ung eller äldre, hudens innehåll av antioxidanter och vilken hudtyp man har. Oftast tål blonda, rödhåriga och personer med fräknar solen sämre än andra och bör därför vara mer försiktiga. De mest känsliga tål inte mer än 15 minuters starkt solljus. Om man bränner sig kraftigt bildar huden vätskefyllda blåsor. Efter att man bränt sig tar det huden 3 - 6 månader att bli normal igen. Den nybildade huden efter fjällningen är speciellt känslig mot solljus.
Symptom
Symptom på att man svett eller bränt sig är att huden rodnar, är öm och känns varm. Har man bara svett sig milt så är det hela överståndet inom ett dygn. Vid moderat solsveda som varar i flera dagar är symptomen starkare, huden kliar och gör ont och är mer svullen. Vid stark solbränning kan huden bilda blåsor och ytterligare kan det tillstöta feber med köldfrossa och illamående.
Soleksem
Soleksem är kliande utslag med små bleka, kliande knoppar och röda fläckar. Det visar sig på bröst och armar och eventuellt ben från 1 timme till ett par dagar efter att man har fått sol. Det är värst på våren när huden inte är van vid sol. Utslaget är ofarligt och försvinner efter ett par veckor. Det ses mest hos kvinnor i åldern 5 - 40 år.
Skuggregeln
Två danska läkare presenterade år 2002 en så kallad skuggregel, som har den fördelen att den är väldigt lätt att administrera. Den går i korthet ut på att man bör beskydda huden mot direkt solljus så länge ens egen skugga är kortare än man själv.
Solkrämer
Solkrämer använder sig av två typer av UV-filter - kemiska och fysiska eller eventuellt en kombination. Vid kemiska filter tränger de aktiva ämnena in i huden och skyddar, medan de fysiska filtren reflekterar UV-ljuset på huden. Den ena typen är inte mer effektiv än den andra. Forskning tyder dock på att solkrämernas skydd mot UVA-strålning inte är tillräckligt och därigenom utsätts huden för skador från de fria radikaler som strålningen orsakar.
Generellt är det inte hälsofarligt att solbada om man inte överdriver, inte saknar antioxidanter och sörjer för att ha en god balans mellan Omega 3 och -6 fettsyrorna i kosten. Detta innebär för de flesta ett dagligt tillskott av fiskolja.
