Trycksår, eller liggsår, uppstår i förbindelse med långvarigt sängläge. Personer med stor risk för att pådra sig liggsår är:
- Äldre människor
- Personer med någon typ av rörelsehinder och som därför är mycket sängliggande, t.ex. på grund av förlamning eller långvarig bedövning.
- Personer med nedsatt känselförmåga
- Personer med dåligt blodkretslopp, t.ex. mångåriga rökare
- Personer med diabetes
- Magra, felnärade eller dehydrerade (dricker för lite)
- Överviktiga
- Sklerosepatienter
- Personer under behandling med binjurebarkhormoner.
Ett trycksår ses oftast på de ställen där kroppens vikt pressar mot ett underliggande ben, d.v.s. ställen där huden är speciellt tunn. Typiskt ses trycksår på hälarna, skinkorna, höfterna och i den nedre delen av ryggen samt vid armbågarna, skulderbladen och på kanterna av öronen.
Trycksår indelas i olika svårighetsgrader:
Första gradens liggsår
Huden är röd. Det gör ont. Det har uppstått en mindre skada i vävnaden under hudområdet och en inflammationsreaktion. Rodnaden försvinner inte när man trycker på huden med ett finger. Tillståndet normaliseras igen då man avlastat trycket.
Andra gradens liggsår
Det har bildats blåsor i huden, som snabbt kan bli till ett ytligt sår. Tillståndet är smätrfyllt.
Tredje gradens liggsår
Såret har spridits ner i underhuden, men stoppas av hinnan som ligger mellan hud och muskelväv. Det kan förekomma svart, död väv och eventuellt fistlar (öppningar ner till djupare liggande varansamlingar). Tillståndet är ofta relativt smärtfritt eftersom känselnerverna i området är förstörda.
Fjärde gradens liggsår
Såret har nu arbetat sig ner i muskelväv och evt. ben. Det ses död väv och inflammation med eventuella fistlar och vävnaden blir lätt infekterad med svamp och bakterier. Smärta ovanlig på grund av förstörda känselnerver.
