Vinterdepression - SAD

Vinterdepression eller SAD - Seasonal Affective Disorder - är ingen sällsynt sjukdom. Ca. 1% av befolkningen drabbas, kvinnor mer än män. Många av symtomen är annorlunda än vid vanlig mano-depressiv sjukdom. Vid vanlig depression förekommer vanligtvis aptitbrist, sömnlöshet, dåligt självförtroende, skuldkänslor och känsla av hopplöshet och hjälplöshet.
Vid vinterdepression är problemen annorlunda. Utöver nedstämdhet förekommer också sömnighet, låg energi, social tillbakadragenhet och en ökad aptit, speciellt till sötsaker och andra kolhydrater. Detta motsvarar på ett sätt till djurens vintersömn. Många har vinterdepression i lätt grad, så det inte verkar som en sjukdom. Vinterdepression uppträder mer och mer, ju närmare man kommer polerna.
Sömnigheten vid vinterdepression hänger ihop med melatonin, ett hormon som hjärnans tallkottskörtel bildar när det är mörkt, och sänker bildandet av när tillräckligt starkt ljus kommer in genom ögonen, t.ex. uteljus. Vanligt ljus från elglödlampor kan på ett ögonblick stoppa den nattliga melatoninproduktionen i en god stund, t.ex. genom att man om natten tänder ljuset för att gå på toaletten.
Även om orsaken till depression inte är helt utrett, så vet vi att den största delen av personer med vinterdepression har en onormal produktion av melatonin. På natten toppar tallkottskörtelns melatoninproduktion normalt vid 02- tiden, men hos vinterdepresiva bildas melatonin ett par timmar längre än normalt. Både för låg och för hög melatoninhalt verkar kunna orsaka psykisk obalance.
Problemet vid vinterdepresson är att tallkottskörteln inne i huvudet p.g.a. mörkret bildar för mycket melatonin, som är ett viktigt hormon i många avseenden. Det bildas bl.a. en ökad mängd av det när man skall sova. Vilket är en viktig anledning till att ha det helt mörkt när man sover.
Signalämnet serotonin har också stor betydelse för vinterdepression. Människor med denna sjukdom har en låg serotoninnivå, vilket ökar aptiten ochhar ett sammanhang med behov för söta saker och andra kolhydrater. Människor med böjelse för vinterdepressioner har det som regel också bättre om de äter många kolhydrater (stärkelse- och sockerämnen som bröd, pastaoch potatis).
Ljusterapi betyder att man dagligen befinner sig i ett starkt, konstgjort ljus under en bestämd tid. Efter att man kom på att uppehåll i upplysta lokaler kunde ändra dygnsrytmen och årstidsrytmen hos djur, började man använda ljusterapi för behandling av vinterdepressioner hos människor.
I 1980 visade forskare, att det behövdes en högre ljusstyrka (> 2000 lux) för att hämma avsöndrandet av melatonin hos människor. Det var denna iakttagelse som ledde till de första kontrollerade undersökningarna av ljusterapibehandling av vintersepression 1984. Ett stort antal kontrollerade undersökningar av ljusterapi över hela världen har visat att ljusterapi är en effektiv behandling vid vinterdepression. Klinisk reaktion på ljusterapi har gette respons på ca.65% i längre försöksserier.
Man börjar vanligtvis märka en effekt av ljusterapi efter 2-4 dagar, och man kan påvisa avsevärd förbättring efter en veckas behandling. Dock återvänder symtomen snabbt om man avbryter ljusterapin. Personer med depressionssymtom som ökat sömnbehov, ökad aptit (också efter kolhydrater) och viktökning reagerar positivt på ljusterapin, men responsen är svagare hos personer som lider av melankoli eller personlighetsstörningar.
Hos somliga kan det uppstå mindre biverkningar vid ljusterapi som synstörningar och trötthet i ögonen, huvudvärk, upphetsning, dåsighet och mani. Dessa försvinner dock vid en reducering av ljusdoseringen.
Se också www.lysterapi.net