B-vitamin B1 - Tiamin

Bristsymtom
Sviktande känslomässig balans, förväntan om katastrof, sömnlöshet, muskelsvaghet, utmattning, huvudvärk, dålig matsmältning med diarré eller förstoppning, sjösjuka och åksjuka, aptitlöshet och viktminskning, känslolöshet eller bränningar i händer och/eller fötter - så kallat parestesi, uppträder ofta i samband med myrkrypningar och sviktande muskelkoordination, överkänslighet mot ljud och nedsatt smärttolerans. Lågt blodtryck, blodbrist, nedsatt ämnesomsättning (metabolism), andnöd och hjärtklappning. Immunreaktionen nedsätts också betydligt. Om bristen förekommer under uppväxtiden kan den förorsaka underutvecklade läppar och förstorat hjärta, vilket kan avslöjas vid röntgenundersökning.
Svår B1-brist uppstår ofta vid alkoholism och visar sig ofta som Wernicke-Korsakoffs syndrom (polyneuritis med sinnesförvirring och fabulerande psykos). Fatal B1-brist utlöser den klassiska bristsjukdomen beri-beri, som efter svåra fysiska och mentala symptom medför död vid hjärtsvikt om den ej behandlas.
Riskgrupper
Personer i riskgruppen är alkoholister och narkomaner, personer med sviktande leverfunktion och/eller dålig absorbtion från tarmen, tarminflammation och/eller diarré. Kaffedrickning, rökning, tungmetallförgiftning (amalgam) och stress kan också förvärra B1-vitaminbrist. Vissa ärftliga sjukdomar (Maple Syrup Urine Disease och Laktacidose), som påverkar enzymfunktionerna och tidigare var dödliga, kan nu från födseln behandlas effektivt med megadoser av thiamin.
I organismerna bildas tiamin om till det aktiva co-enzymet tiaminpyrofosfat (TPP). Detta co-ensym kan inte ges som föda då det alltid blir nedbrutet i matsmältningskanalen till tiamin plus fosfat.
Rekommenderad daglig dos: 1,4 mg.
Terapeutisk dosering
Allmänt supplerande: 10 mg dagligen; vid svårare brist: 0,5 g x 2 g dagligen. Vid dålig upptagning från tarmen bör vitaminet ges som injektion. Ju högre intagning av olika former av socker och stärkelse (kolhydrater), ju större behov av B1-vitamin. Patienter med myoser, håll i ryggen och växlande muskelsmärtor kan ofta hjälpas med tiamin. Större enkeltillskott utnyttjas bäst om kvällen.
Förutom vid de nämnda bristtillstånden kan tiamin användas för behandling av: Sjösjuka, åksjuka, flygsjuka, illamående, yrsel och "bakfylla". 100 till 200 mg dagligen är normalt tillräckligt, men kan under kortare perioder ökas till 500 mg tillsammans med stora doser B-vitaminkomplex.
Nyare undersökningar visar att vitaminet stärker immunförsvaret, speciellt vid stimulering av neutrofila leukocyter och T-lymfocyter. Många kunde använda thiamin som anti-mygg- och moskitmedel eftersom det kan ge människors svett en särpräglad kurryaktig lukt som håller mygg- och moskitangrepp borta.
Rikaste naturkällor
Vetegroddar, risskal, öljäst, kött, fläskkött.