GABA är en icke-essentiell aminosyra nära släkt med glutamin och glutaminsyra. Det är en lugnande neurotransmittor och motverkar att nervcellernas impulsaktivitet blir för hög. GABA bildas i hjärnan ifrån glutamat och socker. Det verkar inte kunna passara blod-hjärnbarriaren speciellt bra.
Dosering på upp till 3 g dagligen sänker effektivt för högt blodtryck. Hälften av en grupp diabetiker som mottar GABA registrerar en signifikant reduktion av blodsocker. Hos ca. hälften av en mindre grupp patienter, som efter en hjärnblödning var förlamade, hade talsvårigheter och minnesproblem, hade GABA en god effekt.
Hälften av en större grupp epileptiker som mottog tillskott av GABA samt vitamin B-6 (pyridoxin) upplevde förbättring av sitt tillstånd. Fler andra undersökningar bekräftar dessa resultat och visar reduktion av antalet av anfall och deras svårighetsgrad. 1 till 3 g dagligen i kapselform har kunnat höja intelligenskvoten hos mentalt retarderade personer.
Verkar lugnande på nervsystemet och hjälper mot förstorad blåshalskörtel. Denna sjukdom kan också i första hand vara orsakad av zinkbrist. GABA har visat sig ha en effekt på cancer i vissa tillfällen, speciellt experimentella sarkomer men ytterligare forskning krävs för att dessa möjligheter kan värderas.
Terapeutisk dosering:
Dosering bör trappas upp lånsamt i några veckor och inte överskrida 3 g/dag. Börja med låga doser. Tas förskjutet från måltider.
OBS!
GABA tolerancen hos vissa människor kan vara inskränkt. Att använda GABA förstärker effekten av alkohol och benzodiazepiner.
ôverdseringssymptomer är illamående, hög puls, högt blodtryck, surrande i kroppen och ibland ångestanfall.
Se også "Aminosyrer" her og "Aminosyrekomplekser" her