Glutamin är en av de tre aminosyror som ingår i uppbyggandet av glutation, ett tripeptid sammansatt av cystein, glycin och glutamin. Glutation, som beskrivs på ett annat ställe i databasen, är en av naturens viktigaste antioxidanter.
Glutamin, men inte Glutaminsyra, kan passera genom blod-hjärnbarriären. Denna aminosyra kunde, om kunskap om den spreds och om dess biokemiska funktion blev förstådd, revolutionera behandlingen av en lång rad sjukdomar, speciellt de så kallade "mentala" sjukdomarna och beroendetillstånd som alkoholism och narkomani.
Intensiv forskning sedan 1950-talet har etablerat dess omtvistade värde i praktisk taget alla förhållanden, där överbelastning av det centrala nervsystemet är närvarande. Det gäller chock, stress, hjärnskakningar, förgiftning, syrebrist (vid drunkning, strypningsanfall eller brand) och epileptiska anfall (petit mal).
Främjar intelligensen, även hos mentalt handikappade barn. Nyttig i behandlingen av depressioner, magsår, många njursjukdomar, skyddar mot verkningar av alkohol, sänker alkoholbehovet, narkotikabehov och andra njutningsgifter samt socker.
Har med god effekt använts i behandlingen av schizofreni och senila. Tillsammans med andra nutrienter värdefull i behandlingen av beteendeproblem hos unga såväl som äldre. Avgiftar hjärnan på ammoniak.
Glutamin motverkar vissa former av impotens. Aminosyran tränger lätt igenom blod/hjärnbarriären och ombildar sig efter det till glutaminsyra. Det är ett bränsleämne för hjärnaktiviteten. Genom neutralisering av ammoniak återbildar syran sig igen till glutamin och fortsätter processen.
Bildar också om sig till GABA - se avsnittet om denna - som bland annat har en lugnande verkan på det centrala nervsystemet. Läker läckage från en så kallad läckande tarm (LGS=Leaky Gut Syndrome) och reducerar tillsammans med vitamin B3 inflammationstillstånd vid gikt och rheumatism. Stärker minnet.
Glutamin är en rik energikälla för kroppens celler och detta gäller också för vissa typer av cancerceller. Reducerat glutaminintag och behandling med enzymer som bryter ner glutamin i vävnaden har därför utnyttjats i cancerbehandling och speciellt visat sig nyttig i till exempel akut leukemi. Emellertid kan den därmed påförda glutaminbristen i organismens övriga delar leda till svåra biverkningar.
Det råder heller inte odelade meningar om glutamins betydelse för cancerpatienter. Motstridande rapporter har sett dagens ljus och några forskare och behandlare rekommenderar glutamintillskott till sina cancerpatienter, inte minst när de mottar kemoterapi. Här har det nämligen visat sig att glutamintillskott i väsentlig grad kan förmildra de ofta svåra biverkningar som regel följer av denna behandlingsform.
Detta är dessutom inte den enda fördelen knuten till glutamintillskottet. Om det ges i en period före kemoterapin påbörjas visar det sig att den påföljande behandlingen ger långt bättre resultat än man normalt kan förvänta sig. Detta har prövats i en rad djurförsök och också i patientbehandlingen. Samma mönster har man kunnat iaktta vid strålbehandling.
Immunberedskapen var också bättre både hos de behandlade försöksdjuren och hos patienterna, vilket bland annat visade sig som en mycket lägre tendens till efterföljande infektioner - 100% jämfört med 3% - och en långt högre koncentration av glutation i vävnaden.
Här är det värt att minnas att glutamin ju är en av de tre aminosyror som - tillsammans med cystein och glycin - ingår i bildandet av glutationmolekylen och även om det under normala förhållanden i organismen är mängden av cystein, som är den avgörande faktorn för produktionen av glutation, så kan det mycket väl tänkas, att de ändrade biokemiska förhållandena hos cancerpatienten kan leda till ett glutaminunderskott som väsentligt reducerar den mycket livsviktiga syntesen av glutation.
Den centrala frågan i hela denna problematik är självklar: främjar glutamintillskottet cancerns cellväxt? Och om så är: främjar den mer än den på andra sätt gagnar bekämpningen av sjukdomen?
Forskare beslöt sig för att belysa detta problem. I en rad djurförsök visade de att glutamintillskott faktisk inte främjade cancerväxten. De glutaminbehandlade djuren visade också bättre behandlingsrespons, förstärkt immunförsvar, dramatiskt lägre infektionsfrekvens och ökad överlevnad.
Glutamin, tarmar och matsmältning
Den så kallade moderna livsstilen har gett civiliserade människor många sjukdomar som tidigare var sällsynta och okända. Allergierna är en sådan grupp och matsmältningssjukdomar som tarminflammationer, kronisk diarré eller förstoppning, födoämnesintolerans och svampangrepp tävlar om motsvarande utbredning. Det är ett klart sammanhang mellan dessa förhållanden.De skadliga ämnena i vår industrimat och -dryck förstör slemhinnorna i vårt matsmältningssystem och därmed dessas immunsystem och inbyggda förmåga att avvärja infektioner och svampangrepp samt att reparera småskador, sår och slitage.
Matsmältningssystemet är byggt för att kunna klara av en massa tung trafik och vad vi erbjuder det är normalt heller inte småsaker. Från det alltför söta till det alltför sura till det alkoholiska, det giftiga, det stimulerande och saker och ting som den mänskliga organismen aldrig borde ha utsatts för i form av konserveringsmedel, färgämnen, mediciner med mycket mer.
Från naturens sida är tarmen välutrustad med en reparationsberedskap som är organismens snabbaste, en cellproduktion, som kan utkonkurrera allt annat och en energitillförsel, som går på övervarv, bland annat för att den kör på ren glutamin - cellernas högoktan!
Ändå kan det bli för mycket, även för detta högeffektiva system, och när sjukdom, stress och egentlig förgiftning uppstår, bryts systemet ner mycket fort.Om energitillförseln sviker slits slemhinnan ner, sår och inflammationer uppstår, bakterier och svamp slår sig ner och genomtränger, perforerar den sjuka tarmväggen. Därmed får giftsporer och osmältbara proteiner tillgång till den andra sidan av tarmväggen, till kroppens blod och lymfsystem, som för dessa främmande kroppar runt i organismen samtidigt som immunförsvaret alarmeras.
Immunberedskapen kodar nu in på ett stort antal substanser som registreras som fientliga, men systemet är stressat och överreagerar på för många substanser. Så har vi en allergisk situation, där kroppen reagerar negativt på snart sagt allting.
Den upprepade och förtvivlade iakttagelse behandlare och patienter ofta gör är att om man fått ett par födoämnesallergier, så får man som regel snart några fler och när man har konstaterat dem så är det redan några nya på väg. Det är ett känt mönster och orsaken är uppenbar. Den ursprungliga genomträngningen från tarmen har inte stoppats, och immunförstörande ämnen fortsätter flyta in och registreras som allergener. Detta fenomen kallas i den engelsktalande vetenskapliga litteraturen för PGS, en förkortning för permeable gut syndrome (Läckande tarm), alltså det symptomkomplex, som uppstår vid genomträngning av oönskade ämnen från tarmen.
Den substans som i första hand kan blockera denna trafik och läka tarmen är glutamin, som är tarmsystemets naturliga oktanenergi. Glutamintillskott kommer genast att sätta mer fart på både cellproduktionen i slemhinnan och dess immunförsvar, läka tarmen och regenerera dess naturliga funktioner. Därför har glutamin framgångsrikt använts i behandling av tarminflammationer så som Crohn´s sjukdom. Glutamin skyddar tarmcellerna mot den ammoniak som magsårsbakterien Helicobacter pylori producerar. Vidare: Strålskador på matsmältningsorgan och i det hela taget talrika åkommor i matsmältningssystemet. Tillsammans med vitamin B3 (niacin) reducerar glutamin inflammatoriska tillstånd vid gikt och reumatism.
Under kliniskt kontrollerade förhållanden har man gett upp mot 40 g glutamin dagligen fördelat med små doseringar med korta mellanrum.
Glutamin och alkohol
Det var en av Roger L. Williams kollegor, professor William Shive, som på 50-talet hittade en antialkohol faktor i lever, kål och en rad andra livsmedel. Denna faktor var aminosyran glutamin. Under laboratoriearbetet med några mikrober observerade han att dessa inte blev skadade av alkohol, när man samtidigt tillsatte en viss mängd glutamin.
Ytterligare forskning avslöjade att glutamin allmänt neutraliserade alkohols giftiga effekter och att denna förmåga att motverka alkoholförgiftning kunde utveckla sig i många olika biokemiska miljöer. I den mänskliga organismen fungerar glutamin bland annat som en bärarsubstans, som fraktar ut alkoholens gifta nedbrytningsprodukter genom blod/hjärnbarriären med hjälp av ett slags pendeltrafik.
Dessutom har glutamin en reglerande effekt på blodsockret, det fungerar som energifoder till hjärnan och reducerar sug och behov efter alkohol även hos vanedrickare. Det är därför en väsentlig hjälp vid avvänjning och neutralisering av abstinensbesvär.
Terapeutisk dosering
2 till 8 g dagligen uppdelat i doser med vatten, skilt från måltider.
OBS!
Vid njur- och leversjukdomar bör glutamintillskott bara ges som väldigt gradvis upptrappning under konstant klinisk observation. Större doser ska tas med mycket vätska för att undvika förstoppning.
Vid sockersjuka (diabetes) bör högst intas 5 g glutamin dagligen. Vid svår sockersjuka och tillhörande njur- eller leversjukdommar bör inte tas glutamintillskott.
Se också aminosyror och aminosyrakomplex
