Kisel (Si)

Kisel är ett av de ämnen som förekommer mest i vår omgivning. Siliciuminnehållet är störst i organ och vävnad som har användning för styrka, t.ex. bindevävnad, hud, ögon, senor, ben, pulsådror och lymfknutoar.
Utan kisel kan hud och bindevävnad, naglar och ådervägar inte bihålla sin elastisitet och styrka. Ämnet medverkar till att hålla blodådror smidiga och spelar en avgörande roll i hjärtkretslopp sjukdomar.
Kisel motverkar aluminiumförgiftning och är därför väsentlig i förebyggandet av Alzheimers sjukdom och benskörhet.
Kisel inverkar på kalk- och benlagring och har många viktiga biologiska funktioner i kroppen. Kroppens silicium mängd blir lägre med åldern.
Eftersom man i samband med åderförkalkning har funnit låga mängder kisel i ådrorna, antar man att en brist på ämnet i fråga kan vara av betydelse vid utveckling av åderförkalkning.
Många har problem med upptagning av kisel från kosten. För att effektivera denna upptagning är det bra att inta mycket kisel haltig mat som t.ex. fräken, brunt ris, bönor, hela korn groddar, rotfrukter, röd och grön paprika, sojabönor, sallad, spenat, kronärtskockor, korn, hirs, havre, kål, källvatten och tomat.
Bor, calcium, magnesium, mangan och kalium effektiverar upptagningen av silicium.
Modermjölk innehåller en del silicium.
Bristsymtom på silicium är bräcklig hud och hår, mjuka och spjälkta naglar, slapp bindevävnad och nedsatt motståndskraft för inflammationer i bihålor, käkhålor och pannhål. Dessutom klia mellan fingrar och tår, handsvett, slem i halsen, rynkor, slapp hud, eksem, skört och spjälkt hår, benskörhet, dåligt fungerande näringsupptagning från kost, lungor och urinvägsproblem, gikt, svag rygg och diskusprolaps.
KIsel kan tas i doser upptill 400 mg dagligen.
Symptom av överdoseringar inte kända.