Mangan (Mn)

Medverkar till normal växt och upprätthållande av centrala nervsystemet. Närvarande som co-enzym i energiproduktion och utveckling av brosk, i kvinnliga hormoner och i interferon, immunsystemets naturliga anti-virus - och antagligen anti-cancer - faktor. Manganets närvaro är nödvändig för utnyttjandet av B-vitaminerna samt E- och C- vitamin. Tillskott har visat sig nyttigt vid schizofreni och myastenia gravis.
Bristsymtom
Dålig skelettväxt, sockersjuka (diabetes), lågt blodsocker (hypoglykemi) schizofreni, myastenia gravis, atheroskleros, hjärtförsvagning, ledgångsreumatism, nedsatt hårväxt och naglar; sjuklig rödhårighet; bristen kan bero på överskott av koppar. Bristande modersinstinkt hos djur; periodiska länd- och ryggsmärtor - speciellt hos kvinnor. Om bristen sker under uppväxt leder den till växtvärk, dålig skelettbildning och nedsatt växt samt försenad mental utveckling.
Förgiftningssymtom
Dåligt minne, depression, apati, försvagning, impotens, sömnstörningar, temporär sinnessjukdom, parkinsons sjukdom, muskelstelhet, monoton stämma, maskliknande "fruset" ansikte. Mangandamm i andningsorganen ger irritation och infektioner, huvudvärk, sömnproblem, förstorad lever och symtom som motsvarar parkinsons sjukdom.
ADT: 3,8 mg
Terapeutisk dosering
10 - 20 mg dagligen. Vid tillfälle av tardiva dyskinesier: 30 - 60 mg dagligen. Mangan skall tas i 3-4 månader då det upptas ganska dåligt av kroppen.
Rikaste naturkällor
Bladgrönt, ärtor, bönor, fullkorn, avacado, kastanjer, mandlar, kokosnötter, nötter, te.
Är en väsentlig co-faktor vid uppbyggningen av nukleinsyror (RNA, DNA och andra), cellernas grundelement och beståndsdelar av den genetiska koden. Ingår i syntesen av sköldkörtelhormonet och i co-enzymer som förmedlar omsättningen av B-vitaminer samt C- och E-vitamin. Deltar i bildningen av de glucoproteiner som omger och beskyddar kroppscellerna. Aktiverar glukogen från levern.