Proteiner

Var protein har sin speciella funktion i cellen. Vissa bygger upp och strukturerar cellerna, och andra - enzymerna - styr olika biokemiska processer. Många hormon är proteinämnen, liksom kroppens antistoffer även består av protein.
För att kunna uppta proteiner måste kroppen spjälka upp dem till aminosyror. I vår tarmkanal producerar vi en rad matsmältningsenzymer, som spjälkar proteinerna till aminosyror och peptider. Peptider består av sammanhäftade aminosyror. Proteiner som orsakar allergi förlorar den allergiskapande effekten då de bryts ned till aminosyror.
Kalorimässigt ligger protein på samma nivå som kolhydrat, alltså 4 kalorier eller 17KJ per gram, men det är i hög grad kostens proteininnehåll som verkar mättande. Ca. 10% av vår energitillförsel bör komma från proteiner. Den högsta mängden finns i kött, fisk, ägg, mjölk, bönor och linser.
Aminosyrorna upptas lätt i tarmen och förs till levern, där den största proteinsyntesen (uppbyggning av nya proteiner från aminosyror) äger rum. I en människokropp finns mer än 50.000 olika proteiner. Det är cellernas DNA som utgör koderna för vilka proteiner cellen ska bygga av aminosyrorna. Alla levande organismer använder dock endast 20 olika aminosyror som byggsten till proteinproduktion.
Proteinkomplettering
Det näringsmässiga värdet av en protein beror på dess innehåll av aminosyror. Ju högre innehåll av essentiella aminosyror, desto högre näringsvärde. Livsmedel med lågt innehåll av en eller flera essentiella aminosyror kan med fördel kompletteras med andra livsmedel som har högre innehåll av de aminosyror som det är underskott av. Problemet med brist på aminosyror i kosten kan undgås genom att man äter varierat.
Vårt samlade behov av protein ligger normalt på ca. ett gram per kg. kroppsvikt, ev. mindre om utnyttjandegraden är hög. Om kroppen saknar protein börjar den mycket snabbt - inom ett dygn - att bryta ner muskelvävnad, då detta är kroppens enda betydande proteinreserv. Konsekvensen blir att kroppens motståndskraft mot infektioner och annan sjukdom försvagas.
Om vi äter för mycket protein leder nedbrytningsprocessen till att det bildas stora mängder fosforsyra och svavelsyra i kroppen. Kroppen använder basiska mineraler för att neutralisera dessa syror. Ett stort proteinintag kräver därför tillräckliga mängder av mineralerna kalcium, magnesium, mangan, natrium, kalium samt vitamin B6. Om vi under längre tid äter mer protein än vad kroppen behöver - och i synnerhet om matsmältningen fungerar dåligt - tyder mycket på att vi ökar risken för att utveckla benskörhet och olika cancerformer.
Vem kan behöva proteintillskott
Alla med svag apptit - äldre, vegetarianer, sjuka och konvalecenter, samt idrottsfolk.
Se även "Aminosyror allmänt" här, "Aminosyrakomplex" här, "Branched-Chain Amino Acids" här och "Glutation" här