Allergi

Olika former av överkänslighetsreaktioner efter kontakt med vanligtvis harmlösa ämnen i omgivningen. Immunförsvaret tycks vara felkodat och följderna blir allergi, som är orsak till många olika hälsoproblem.

Utan vårt immunförsvar, de vita blod- och antikropparna m.m., som snabbt och oupphörligt kämpar mot alla de främmande ämnen som tränger in i vår kropp, skulle vi inte leva så länge. I alla system kan det emellertid uppstå fel - allergi är ett sådant här fel i immunförsvaret.

Ordet allergi är grekiskt och kan i detta sammanhang tolkas till att betyda "en förändrad reaktion". Denna reaktion beror på mötet mellan allergener och antikroppar i kroppen. Allergener är alla de partiklar som kroppen reagerar på genom att bilda antikroppar.

Antikroppar är proteinämnen som bildas av en typ blodceller kallade B-lymfocyter. En del lymfocyter utvecklas till kom-ihågceller, som dels kan binda sig till antigener och samtidigt har förmågan att komma ihåg antigenernas strukturer. På så sätt kan immunsystemet nästa gång det stöter på samma invaderande antigen, mycket snabbt aktivera ett målrätt angrepp. Det är orsaken till att allergiker normalt först reagerar våldsamt från och med andra gången de möter allergenet.

Allergener kan i princip vara alla slags ämnen men i praktiken är det ofta proteiner och polysackarider. En rad kemikalier är mycket benägna till att utveckla allergiska reaktioner hos folk. Fettämnen är sällan särskilt allergena.

Antikropparna finns i olika utgåvor. Äkta allergier är normalt knutna till antikroppar av E-typen, där nivån ofta är förhöjd. uintolerans är mest knutet till antikroppar av G-typen. Genom oäkta, så kallad pseudoallergi, har immunsystemet blivit provocerat av t.ex. medicin eller mat som innehåller histamin samt av ohälsosam livsstil i allmänhet till att frige allergifrämmande ämnen.

Det finns fyra olika typer av immunreaktioner. En del är snabba och dyker upp på få minuter och andra är långsamma och kan komma efter några timmar.

Typ I reaktioner. Fria antikroppar sitter på en vit antikropp, en så kallad mastcell. Allergenerna kan vara t.ex. pollen eller djurhår. Då antikroppar och allergener möts ger mastcellen en impuls som gör att den friger olika kemiska ämnen som t.ex. histamin. Det är dessa frigivna ämnen från kroppens egna vita blodkroppar som orsakar de karakteristiska allergiska symptomen i kroppen, det är inte allergenerna i sig.

Typ II reaktioner. Fria antikroppar möts med antigener på ytan av främmande celler. Allergenerna kan vara t.ex. bakterier eller blodtransfusion med fel blodtyp.

Typ III reaktioner. En kedjereaktion där fria antikroppar möter fria antigener och bildar ett komplex som vidare aktiverar en rad proteinämnen kallat komplement; dessa antigen-antikroppförbindelser kan leda till inflammation i leder och njurar. Allergenerna kan vara t.ex. penicillin eller främmande serumprotein.

Typ IV reaktioner. T-lymfocyt möter fria antigener. Lymfocyten frigör ämnen som angriper antigenet. Allergenerna kan härstamma från t.ex. beröring av djur, växter, läkemedel eller från transplanterad vävnad.

Varför får vi allergi?

Det är inte fullständigt klarlagt. De vanligaste hypoteserna säger att det ofta beror på ärftliga orsaker. Vi kan iaktta att vissa allergier går i vissa familjer. Om en förälder har E-typ allergi får 33% av barnen också allergi och är båda föräldrarna allergiska blir talet dubbelt så högt.

Hygienteorin
Det är med renlighet som med så mycket annat en fråga om balans. Den förbättrade hygienen på senare tid har sannolikt minskat mycket sjukdom. Med hygienteorin menar några att vi nu hamnat på det extrema åt andra hållet där överdrivet användande av vatten, tvål och antibiotika förstör hudens och tarmens naturliga mikroflora som hjälper och skyddar oss mot allergi.

Tar man antibiotika förstörs de nyttiga tarmbakterier som är involverade i reguleringen av immunfunktionen. Många moderna halvfabrikat ger också en dålig grogrund för en hälsosam tarmflora.

Något överraskande verkar det som att bakterien Helicobacter pylori, som mest är känd för att kunna orsaka magsår hos vissa, även kan skydda mot allergi. Forskare har undersökt tusentals barn och funnit att de som hade bakterien i matsmältningssystemet hade 59% mindre risk för att få astma. Hos äldre barn föll risken till 25%. Tillsvarande var risken för att få höfeber 40% mindre.

Nyare forskning tyder på att kvinnor som tar antibiotika under sin graviditet ökar risken för att deras barn utvecklar en allergisk sjukdom. Risken ökar om det tas mer än en antibiotikakur under graviditeten. Man saknar dock att belysa huruvida allergin är knuten till själva infektionen eller till antibiotikan.

Allergi kan eventuellt bero på ett lokalt kroniskt inflammationstillstånd någonstans i kroppen eller annan överbelastning av immunsystemet orsakad av infektioner eller vaccinationer under en period då immunförsvaret redan från tidigare varit sviktande. Det sista är en kontroversiell synpunkt. Mjölkersättning istället för riktig modersmjölk kunde ev. också vara en bidragande orsak till barnets försvagade motståndskraft.

Enligt erfarenhet kan man ofta minska barns allergisymptom märkbart med ett tillskott av mjölksyrebakterier.

Allergi kan eventuellt bero på ett dåligt inomhusklimat, miljöförorening, tungmetaller och kemikalier i vardagen. Speciellt om dessa kombineras med en livsstil med dåliga matvanor, brist på näringsämnen och en nedsatt avgiftningskapacitet från levern, stress och brist på motion.

The Leaky Gut
En aspekt som många forskare har sett på är ”The Leaky Gut” som bäst kan översättas med ”en otät eller läckande tarm”. Tarmslemhinnans funktion är bl.a. att uppta vissa ämnen och utesluta andra. Vid en leaky gut tränger ämnen igenom tarmväggen, trots att de aldrig borde lämnat tarmen, och ut i blodet. Olika giftämnen, medicin och dålig kost kombinerat med stress förstör tarmslemhinnan och tillåter hälsovådliga ämnen att passera igenom den. Således kan ohämmad växt av candidasvampen bilda hyfer ("svamprötter") som perforerar tarmen, så stora mängder bakterier, svampar och ofullständigt nedbrutna proteinämnen (peptider) kommer ut i blodomloppet. Immunförsvaret kommer att uppfattta dessa ämnen som främmande och reagera mot dem genom att bilda antiämnen men mängden kommer att överbelasta både immunförsvaret och levern.

Den ena orsaken utesluter inte den andra. Orsaken kan eventuellt också vara olika kombinationer av ovanstående.

Allergisymptomen härstammar som nämnt från frigörelse av histamin och andra ämnen i kroppen. Se under de respektive sjukdomarna. Allergi kan ge symptom man normalt inte förbinder med allergi, men vanligtvis talar man om blodtrycksfall, vätskeödem,viktproblem, rinnande ögon, snuva, cirkulationssvikt, andningsproblem, ökad slembildning i luftvägarna och diarré.

Den värsta allergiska reaktionen kallas en anafylaktisk chock. Det medför ett blodtrycksfall och man kan dö inom loppet av en halvtimme om man inte får läkarhjälp, som berstår i att se till att luftvägar är fria liksom vid förstahjälpen samt insprutning av adrenalin och binjurebarkhormon.

Recommendations

Generella kostråd för sjuka och friska samt råd om sjukdomsförebyggande livsstil finns i biblioteket.

Strävan att få ett allergifritt barn bör börja redan före graviditeten. Det rekommenderas att båda föräldrarna lever sunt. Gravida som undviker ämnen som de själv är allergiska emot, kommer att uppskjuta barnets allergi.

Ät, så vitt möjligt, ekologiskt, undvik alkohol, undvik tobaksrök, egen och andras, undvik onödig medicin och belastning av miljögifter.

Drick minst 1½ liter rent vatten dagligen. Ta ett dagligt balanserat tillskott av vitaminer, mineraler, essentiella fettsyror och mjölksyrebakterier. Allergiker har generellt svårt att uppta Omega-3 fettsyror från linfröolja. Undersök om magsyraproduktionen är tillräcklig. Ge barnet bröstmjölk i minst 6 månader. Övergången till fast mat ska ske långsamt och spädbarn skall inte få komjölk.

Undersökningar har gjorts som visar att antroposofisk livsstil sänker risken för att få allergiska barn väsentligt. I dessa undersökningar blev barnen inte vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund och de fick heller inga andra vaccinationer förrän de var minst 6 månader gamla. Det rörde sig allmänt om stelkramps- och poliovaccination. De fick antibiotika högst ett par gånger och först efter 2 års ålder. De fick febersänkande medel högst ett par gånger och inte förrän 6 månaders ålder. De åt mjölksyrejästade grönsaker och kosten bestod huvudsakligen av ekologiska eller biodynamiska födoämnen.

Både barn och vuxna med allergi bör ta ett dagligt tillskott av mjölksyrebakterier.

Är man allergisk, är man ofta inte i tvivel över för vad och man kan mäta de involverade antikropparna. Ibland har man symptom på ämnen utan att detta låter sig mätas på vanligt vis. Här kan det röra sig om intolerans (se denna artikel), men för både allergi och intolerans gäller: ifall man unviker de provocerande ämnena kan, om inte sjukdomen, i alla fall symptomen försvinna.

Vädra hemma och på arbetsplatsen, byt ut gamla madrasser och mattor, som kan vara fyllda med dammkvalster. Dammsug eventuellt också taket och andra ställen där damm kan samla sig. Vädra täcket och sängkläderna varje dag. Vänd påslakanet avigt och lägg det ut i solen i minst fyra timmar. Solens ultravioletta strålar tar livet av både kvalster och deras ägg. Sängkläder bör tvättas i minst 60 grader för att eliminera kvalster.

Utöver vitamin- och mineraltillskott, mjölksyrabakterier och essentiella fettsyror kan akupunktur, zonterapi, immunterapi, homeopati och kiropraktisk behandling i en del tillfällen vara till hjälp.

Warnings

Gravida bör inte ta mer än 5 000 IE A-vitamin.
Gravida bör undvika växten mattram, Tanacetum parthenium.

Remarks

Se också: Astma, Hösnuva, Livsmedelsallergi , Livsmedelsintolerans , Nickelallergi och Nässelfeber

Relevant Articles