Livsmedelsallergi

En immunologisk överreaktion efter intagning av födoämnen som tåls av friska. Födoämnesallergi kan ofta konstateras vid vanlig allergitest. Det är ofta reaktioner som visar sig snabbt efter intagning.

Livsmedelsallergiker är i motsats till födoämnesintoleranta vanligtvis överkänsliga för relativt få födoämnen. Men även mycket små mängder av ett allergiskapande födoämne är i stånd till att orsaka en allergisk reaktion. Vid en klassisk livsmedelsallergi reagerar immunsystemet på proteiner och vissa födoämnen. Se också Allergi.

Det är vanligtvis koncentrationen av antikroppar av E-typen som är förhöjt, men det påstås också att vara obalans i förhållandet mellan olika typer av vita blodkroppar. Hud och blodtest kan ofta bekräfta diagnosen, men inte alltid. Kanske beror det på att man reagerar på delvis smält mat som är olika från det ämne som prickas på huden i en överkänsligshetstest. Har man en äkta allergi mot ett födoämne tål man den heller inte, fastän den är ekologisk.

Livsmedelsallergi förekommer oftast hos barn och unga och det är ofta mjölk, ägg, fisk, nötter, soja och sädesprodukter som är involverade.

Så kallad korsallergi hos pollenallergiker kan uppträda, där några pollentyper har allergener gemensamma med några födoämnen. D v s att om man t ex är allergisk för gräspollen kan man i endel fall också reagera allergiskt på bönor, linser och ärter.

Olika undersökningar tyder på att risken för att utveckla allergi och häribland livsmedelsallergi är större om en eller båda föräldrarna har allergi. En förorenad miljö kommer inte på första plats som orsak till de stigande fallen av livsmedelsallergi. Det har dock pekats på tobaksrökning och för tidig introduktion av fast mat till babyer som förklaring. Utveckling av en sund tarmflora i de nyföddas tarmkanal anses vara av stor betydelse för att undvika livsmedelsallergi. Det finns grund att antaga att födsel via kejsarsnitt och tidig exponering för antibiotika kan vara medverkande faktorer till att utveckla livsmedelsallergi.

I förbindelse med födsel kan ett blodprov från navelsträngen avslöja om barnet har anlag för allergi.

Symtomen vid livsmedelsallergi kommer snabbt efter intagning av de allergiskapande födoämnena, vanligtvis inom några minuter eller timmar. De kan vara mycket olika i styrka och manifestation.

Om vi börjar i den lindrigare ändan, kan det röra sig om en brännande känsla i munnen, svullnad av svalget och tungan, andningsbesvär, kliande hudutslag, illamående, diarré, förstoppning, kräkningar, magkramper och blodtrycksfall. I de svårare fallen kan en livsmedelsallergiker dö av t o m små mängder av ett allergiskapande födoämne om vidkommande inte får läkarbehandling inom loppet av ca 30 minuter.

Kolik och eksem är säkra indikatorer för livsmedelsallergi hos småbarn. Via modersmjölken kan barnet få ämnen som det reagerar allergiskt på. Det är dock inte alla livsmedelsallergiska barn som har dessa problem.

Recommendations

Generella kostråd för sjuka och friska samt råd om sjukdomsförebyggande livsstil finns i biblioteket. Klicka här

Barn bör inte utsättas för tobaksrökning, tungmetaller, andra miljöföroreningar, sprit eller onödig medicin. Det gäller också under de 9 månaderna i livmodern. Ge barn modersmjölk i minst 6 månader. Sök samband mellan det modern äter och allergiska reaktioner hos babyn från modersmjölken. Undvik komjölk och komjölksbaserad modersmjölksersättning.

Drick amningste (innehållande fänkål, anis, kummin, dillfrö, brännässla, lusern, timjan, getruta och jungfrulin) för att hålla igång mjölkproduktionen. Om barnen inte kan ammas rekommenderas det att använda specialersättning. Se till att inte ha underskott av vitaminer, mineraler eller essentiella fettsyror under graviditeten och efter.

När barnen ska introduceras till fast föda, ska man börja med de minst sannolikt allergena födoämnena och vänta med de födoämnen som har den största risken för att provocera immunsystemet. Därmed sänks risken för allergiska reaktioner.
Ordningen är:

  1. Grönsaker
  2. Frukt, men inte apelsin
  3. Nötter och frön
  4. Baljväxter och bönor
  5. Ris
  6. Kött
  7. Sädesprodukter
  8. Mjölkprodukter
  9. Ägg

Var uppmärksam på reaktioner när ett nytt födoämne introduceras och vänta 4 dagar innan den samma mat ges igen.

Har man först fått födoämnesallergi, bör man undvika de allergiskapande födoämnena och äta sund och varierad kost som man kan tåla. Ta ett brett tillskott av vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror, varav några verkar som naturliga antihistaminer.

Det är viktigt att matsmältningen fungerar. Bli undersökt för otillräcklig magsyraproduktion. Mjölksyrabakterier kan rekommenderas och matsmältningsenzymer kan vara en hjälp i en period.

Akupunktur, kiropraktik, zonterapi eller immunterapi eller klassisk homeopati har i några fall hjälpt på symtomen från födoämnesallergi. Likaledes har endel födoämnesallergiker haft god nytta av joga och tai chi.

Vitaminer och mineraler som är särskilt nyttiga vid födoämnesallergi är A-vitamin, C-vitamin, E-vitamin, vitamin B5, vitamin B6, selen, kalcium och zink.

örter:

Pepparrot, Amoracia rusticana

Warnings

Renfana, Tanacetum parthenium bör inte användas av gravida.

Remarks

Se också Allergi: här, Livsmedelssintolerans: här och Glutenintolerans: här

.

Relevant Articles